Skräckläsning och sträckläsning

Jag har ägnat mig åt en kombination av ovanstående på sista tiden. Jag har läst Linwood Barclays Alltför nära på samma intensiva sätt som jag läste Utan ett ord av samma författare, här kan du läsa vad jag tyckte om den. Alltför nära har samma spänning och samma sympatiska, lågmälda berättarjag, vilket gör historien mer trovärdig. Familjen Cutter blir djupt chockade när deras närmaste grannar, familjen Langley, hittas mördade i sitt hus. Ett paket som levereras till fel adress får paret Cutter att börja fundera på om det egentligen var de själva som var de tilltänkta offren. Och vad gjorde deras 17-årige son i huset strax innan mordet…?

Parallellt med Barclay har jag övat upp min engelska lite med Susan Hills The woman in black, en spökhistoria som har några år på nacken. Helena på bokhora skrev om den, apropå att den nu ska filmas, och jag tyckte den verkade vara helt i min smak. Har över huvud taget fått många bra deckar- och thrillertips av Helena, så kolla gärna hennes inlägg.

The Woman in black börjar i London med att den unge advokaten Arthur Kipps får i uppdrag av sin arbetsgivare att åka norrut till det avlägsna Eel Marsh House för att vara med på begravningen av husets ägare Mrs Drablow, som var kund hos advokatfirman. Därefter ska han gå igenom och ordna upp hennes efterlämnade papper. Redan på tåget börjar Arthur förstå att det är något underligt med huset, människor han pratar med ser oroliga ut och kommer med antydningar om huset. Efter begravningen ser Arthur för första gången den skelettliknande kvinnan i svart, och sen bara fortsätter hemskheterna. Detta är en gammal hederlig spökhistoria, med alla nödvändiga ingredienser; ett avlägset och öde hus, den täta dimman som aldrig riktigt tycks lätta, en olycksbådande stämning och (förstås!) en intet ont anande huvudperson…

Just nu ligger två andra böcker på mitt sängbord och väntar på att få skrämma mig, En mörkrädd pojke av Justin Evans och Någon i din säng av Andreas Roman. Brrr…

/Åsa