Lilla stjärna

På en svamppromenad hittar en bedagad dansbandsmusiker ett nedgrävt spädbarn som han räddar till livet. Flickan visar sig, redan som bebis, ha en fantastisk musikalisk talang och dansbandsmusikern bestämmer sig för att behålla henne för sig själv, hemlig för omvärlden. Han gömmer henne i sin källare och när hon blivit lite äldre lurar han i henne att alla vuxna människor utanför huset vill döda henne, för att inte nyfikenheten ska locka henne att gå utanför huset. Naturligtvis går projektet katastrofalt åt fanders – det är nämligen betydligt mer än bara sångrösten som är speciellt med flickan.
I en annan stad växer en annan flicka upp, i och för sig lite egen och så småningom mobbad, men ändå under betydligt mer normala förhållanden. Flickornas vägar ska snart korsas och resultatet av deras möte blir, utan att säga för mycket, fruktansvärt.

Ajvide Lindqvists nya bok rör sig i samma littarära landskap som de tidigare, Pappersväggar, Hanteringen av odöda, Låt den rätte komma in och Människohamn. Det är skräcklitteratur med övernaturliga inslag, placerad i ett modernt svenskt samhälle (även om det övernaturliga blivit mindre framträdande). Lilla stjärna är en riktigt ruskig historia om utsatthet, kändishysteri och känslokyla. Men också, kanske framför allt, om kärlek. Den är blodig, vacker, nervpirrande och hopplöst svår att lägga ifrån sig.
/Lisa