"Ingen av systrarna Grimes skulle få ett lyckligt liv ..."

Så börjar Richard Yates bok Easter Parade, nyligen översatt till svenska, 30 år efter att den gavs ut för första gången. Trots att förutsättningarna är givna - det här kommer att gå åt skogen - lämnar inte hoppet läsaren. Sarah och Emily Grimes är så kärleksfullt beskrivna med alla sina laster och fel att jag som läsare fortsätter tänka att "nu vänder det nog ändå, inte kan väl författaren låta det gå dem så illa"!
Systrarna flyttar runt med sin mor "Pookie" mellan olika hus i New Yorks förorter och är så olika som två flickor kan vara. Den ena söt, livlig och glad den andra mager, blyg, tankfull. Medan Sarah som ung gifter sig med grannpojken, bosätter sig i en trist byhåla och skaffar barn på löpande band flyttar Emily till New York, studerar och provar sig fram i en rad lösa förbindelser. Så långt ser det inte så illa ut, men Yates är inte nådig mot sina karaktärer. Eländet eskalerar och den putsade medelklassytan bryts ner. Trots det är det ingen tung läsning. Kanske är det det där hoppet om ljusning som gör det. Såväl miljöerna som stilen i romanen, som utspelar sig från 1930- till 1970-tal, känns igen från debuten Revolutionary Road. Om du, som jag, gillade den, blir du nog inte heller besviken på Easter Parade.
/Lisa