Nominerade till SR:s romanpris: Jupiters öga av Oline Stig

Hur kunde man, mitt i brinnande världskrig, välja att gå med i Nazistpartiet? 1942. I Norge. Oline Stigs farmor och farfar gjorde just det och hon försöker, mer än ett halvsekel senare, att förstå.

Jupiters öga är en halvt fiktiv roman om Aksel och Clara och författarens försök att berätta deras historia för att, kanske, genom berättandet kunna börja förstå och sluta skämmas för släktens historia. Aksel är farfadern som hon aldrig känt och Clara hennes hopplöst opraktiska och ganska udda farmor. Båda två människor med ljusa och mörka sidor, som de flesta andra. Båda två var oälskade som barn och hos Clara tog det sig uttryck i en brinnande gudstro, hon riktade all sin kärlek dit hon upplevde att hon fick den besvarad. Aksel å sin tur drevs livet igenom av ett gränslöst bekräftelsebehov och en osäkerhet som gjorde honom lynnig och oberäknelig. Samtidigt var han en riktig mänskokännare och en konstnärssjäl. Han kunde trolla och måla och spela piano och fick sina barn att skratta så de kiknade.

På måndag 7 mars utses vinnaren av årets Romanpris, så idag skriver jag om boken fastän jag inte har läst ut den. Två tredjedelar in i den har jag precis börjat tycka om Aksel, trots att han ofta är otrogen och elak. Clara har jag tyckt om hela tiden, med all hennes oro och tillknäppthet. Året har hunnit bli 1935 och spänningarna i Europa börjar tätna. Men Aksel är anställd hos en judisk börsman, paret umgås med många människor med skiftande politiska hållningar, Clara väntar deras andra barn och tillsammans är de ganska lyckliga. Jag var ju vart hän det barkar och jag har svårt att tro att författaren kommer att hitta sin förklaring, men berättelsen har ett sug som tog tag i mig direkt och så här långt tycker jag mycket om den.

Är det kanske någon som har läst hela och tycker annorlunda eller lika eller bara vill lägga till någonting klokt eller dumt så är det fritt fram i kommentarerna!

Tidigare har vi skrivit om tre av de nominerade böckerna här på bloggen, Kristina Sandbergs Att föda ett barn, Peter Thörnqvists Kioskvridning 140 grader och Aino Trosells Hjärtblad. De övriga nominerade är Magnus Florins Ränderna och Beate Grimsruds En dåre fri.
/Lisa

Guldkorn bland våra nya skivor

Hanggai - He who travels far 

Den kinesiska gruppen Hanggai spelar en blandning av mongolisk folkmusik, med modernare inslag från bl.a. punkrock, vilket leder till en intressant mix av traditionella mongoliska instrument och moderna. Temana i texterna kommer från äldre mongoliska sånger framförda på strupsång. Medlemmarna i gruppen har uttryckt en tydlig agenda vad gäller att lyfta fram den mongoliska musiken som en del av modern musik från Kina och poängterar vikten av att deras musik inte glöms bort och dör ut med den äldre generationen musiker.

Skivan i vår katalog

Bob Dylan - The Witmark demos
Den nionde delen i utgivningen av Bob Dylan bootleginspelningar innehåller tidiga inspelningar från åren 1962-1964. Samlingen innehåller en stor mängd låtar i sin första form, i de flesta fall med enbart Dylan på gitarr och sång, av vilka många idag är omistliga klassiker. Till skivans charm hör också den då unge artistens kommentarer kring det egna materialet som ibland smugit sig med, och tillfälligtvis missade textrader till trots är det endå väldigt trevlig lyssning.

Skivan i vår katalog

/Jacob

Åter till Kalahari

För några år sedan kom Lasse Bergs prisbelönta och mycket omtalade bok Gryning över Kalahari : hur människan blev människa. Berättelsen handlar om hur en liten grupp Homo Sapiens som levde i Afrika för 150000 år sedan, spred sig över hela jordklotet.
Nyligen har uppföljaren, Skymningssång i Kalahari : hur människan bytte tillvaro, kommit.

I berättelsen återvänder författaren som varit bosatt i Afrika under några år till Kalaharis jägar- och samlarfolk. I bokens olika kapitel beskrivs människans evolution och spridning över jorden men även de tidiga civilisationerna och klimatförändringarna.
/Katarina

Nominerade till SR:s romanpris: Att föda ett barn av Kristina Sandberg

Att föda ett barn utspelar sig i 1930-talets Örnsköldsvik. Hit flyttar Maj, en ung kvinna från enkla förhållanden i Östersundstrakten. Bakom sig har hon ett olyckligt förhållande med ungdomskärleken Erik, som lämnat henne. På dagarna arbetar Maj på konditori, och på kvällarna går hon hem till sitt lilla inackorderingsrum, och drömmer om att Erik ska ta tillbaka henne. Genom en väninna träffar hon Tomas, som hon först inte alls blir intresserad av, han är äldre än henne och kommer från en ”fin” fabrikörsfamilj. Trots detta hamnar Maj och Tomas i säng efter en fest. Maj bestämmer sig för att inte träffa honom mer, men det visar sig att hon redan är gravid. Det blir ett hastigt giftermål och en flytt till Tomas stora våning.

Nu börjar ett helt nytt liv för Maj. Med husmoderskalendern hårt tryckt intill sig, försöker hon förstå spelreglerna för sitt nya liv, vad som förväntas av henne som maka, mor och värdinna. Maj har både sin låga ålder och sin enkla bakgrund mot sig. Det gäller att visa sig duglig inför alla som tvivlar. Majs svärmor är en riktig ragata som på nåder accepterar Maj och hennes enkla ursprung, enbart för att sonen inte kan förväntas hitta någon bättre som den frånskilda 40-åring han är. Tomas tankar och känslor får vi inte ta del av, men man får en känsla av att han slits mellan lojalitet mot sin mor, och viljan att ”göra det rätta” för Maj och barnet. Det är tydligt att Maj inte känner sig bekväm i sin nya tillvaro och inte heller i sin växande kropp. Hon funderar också mycket över livet som kunde ha blivit med Erik.

Boken är inte helt lättläst då den är skriven i ett slags stream of consciousness-liknande form. Majs tankar och känslor skildras i en tät ström ungefär som de dyker upp i huvudet hos henne. Man luras att tro att det är Maj som berättar, men historien berättas faktiskt i tredje person. Då och då träder berättaren in och kommenterar utifrån sitt nutidsperspektiv. Det är ett mycket effektivt stilistiskt knep som både ger insikt i Majs tankar och tillåter vissa förklaringar och tillrättalägganden.

Att föda ett barn skildrar ett levnadsöde, men också allmänt hur utsatta kvinnor var i Sverige långt in på 1900-talet, särskilt det sociala stigma det innebar att få ett barn utom äktenskapet. Under läsningen återkommer jag ständigt till en annan romanfigur i tankarna, nämligen Kerstin Thorvalls Hilma i serien som börjar med När man skjuter arbetare. Liksom Maj ”gifter hon upp sig” med en äldre man, och boken utspelar sig också på 1930-talet. Hilmas make visar sig vara sinnessjuk, något som hans familj känt till men förtigit inför henne. Tomas alkoholproblem blir på samma sätt en hemlighet som hans familj låter Maj upptäcka på egen hand.

Att föda ett barn är en bok som bitvis är plågsam att läsa, som väcker många känslor, men som inte går att lägga ifrån sig när man väl börjat läsa. Boken är första delen i en planerad trilogi. Den är nominerad till Sveriges Radios romanpris 2011. Tidigare har vi skrivit om två av de övriga nominerade; Peter Thörnqvists Kioskvridning 140 grader och Aino Trosells Hjärtblad. Vinnaren av priset avslöjas nästa måndag, den 7 mars.

/Åsa

Nominerade till SR:s romanpris: Hjärtblad av Aino Trosell

Hjärtblad är en biografisk roman, där Hulda är huvudperson, och som utspelar sig i Malung och Stockholm under andra hälften av 1800-talet. Levnadsbetingelserna i Malung är stränga, man odlar korn och potatis, men mest är man beroende av boskapsskötseln och fäbodarna under sommaren. Varje by har en fäbod och enligt lag fick endast kvinnor för valla kor. Sidoinkomster som påhugg inom skogsbruk är viktiga, dessutom är man beroende av arbetsvandringar under vinterhalvåret. Männen har ofta specialiserat sig på skinnhantverk som är vida berömt och man har speciella kvarter på andra orter. Kvinnorna går på hösten ner till Romboland, dvs Mälardalen. Man hämtar varor som man får kredit för och går runt i byarna i Mälardalen och säljer dem vidare. Kvinnorna går också till Stockholm, där de jobbar som roddarmadamer, hjälper till på byggen m.m. eller blir piga i något borgarhem.

Hulda växer upp i Malung under missväxtåren på 1860-talet i en fattig familj, som äldsta flicka med flera syskon Man får följa hennes barndom, får inblick i de lokala sederna, och den gemenskap som trots fattigdomen finns, men den sociala kontrollen är sträng och den som bryter den blir utstött.

Hon beskriver fäbodlivets ungflicks- och kvinnogemenskap, konfirmationens roll som initiationsrit, efter den betraktades man mer eller mindre som vuxen och fick lov att försörja sig själv men även vara med i ungdomens dansstugor där man ofta utsåg sin tillkommande till ackompanjemang av skicklig fioltraktering. Ungdomstiden var dock kort och man fick barn tidigt. Även Hulda har en kärlekshistoria, hennes fästman får dock senare barn med en annan flicka.

Modern dör och Hulda får ta hand om småsyskonen, senare gifter fadern om sig.. Hulda bryter med hemmet och börjar vandra ner mot Romboland, men fortsätter till Stockholm, där hon får tjänst som piga. Hon har ett välgörande inflytande på sonen i huset och får honom att blomma upp. Hon avancerar sedan till husa för att till sist, när husmodern dör, bli maka. I Stockholm anses hon vara exotisk när hon berättar historier från Malung. Boken slutar med att hon blir föreståndarinna för Turisthotellet i Rättvik efter en brytning med hennes man.

Boken skildrar en brytningstid mellan gammalt och nytt i det sena 1800-talet. De stora sociala klyftorna i Stockholm. Och den enorma skillnaden mellan Malung och Stockholm. Men framförallt är det en fantastisk barndomsskildring. Skildringar som ung piga hos herrskap i Stockholm är också träffande, men når inte upp till den första delens finstämdhet. Boken är också en lovsång till arbetet.

/Nisse

Underjordiska timmar av Delphine de Vigan

I början är det små tecken. Mathilde märker att hennes arbetskamrater undviker hennes blick, en del har slutat hälsa på henne, samtal tystnar när hon kommer in i ett rum. Man glömmer att meddela henne att det är möte, man glömmer att ge henne viktig information. Underjordiska timmar handlar om mobbning på arbetsplatsen. Mathilde är en kvinna i 40-årsåldern som är ensamstående med tre barn. Hon har en bra tjänst på ett stort företag som sysslar med marknadsföring. Hon är inte direkt den man tror ska råka ut för något sådant, vilket ger upphov till den obehagliga tanken att det kunde varit vem som helst.

Så småningom förstår Mathilde att det är hennes närmaste chef, Jacques, som står bakom alltihop, och att anledningen är en ren bagatell. Mathilde är en stark person, som är fast besluten att inte låta sig knäckas. Det visar sig också att det fortfarande finns personer på jobbet som står på Mathildes sida och vill hjälpa henne. Skildringen av mobbningen känns väldigt realistisk, och ibland gör det nästan ont att läsa om det Mathilde utsätts för. Hennes chef använder sig av rent djävulska metoder för att utestänga henne från arbetet och från gemenskapen på arbetsplatsen. Ett avsnitt som särskilt fastnat hos mig är när Mathilde tar mod till sig och ringer Jacques, för att be om ett möte för att diskutera situationen.

Det blir tyst, tystnaden varar i några sekunder. Mathilde håller andan. [...] Hennes hjärta slår inte fortare. Hennes händer darrar inte. Hon är lugn och allt är fullständigt glasklart. Hon har fullföljt något. Men plötsligt börjar Jacques vråla:
-Jag förbjuder er att tala till mig i den tonen!
Hon förstår inte. Hon har inte höjt rösten. Inte en enda gång. Men Jacques upprepar det:
-Ni har ingen rätt att tala till mig i den tonen!
[...]Plötsligt förstår hon. Förstår vad han håller på med. Hans dörr står på vid gavel och han vrålar för att alla ska höra honom. Han upprepar:
-Jag förbjuder er att tala till mig i den tonen. Vad tar det åt er, människa? 

Alla runt omkring honom kommer att kunna vittna om att Mathilde Debord förolämpade honom i telefonen. Hon saknar ord. Det här kan bara inte vara sant.

Parallellt med historien om Mathilde får man också följa en man, Thibault, som arbetar som läkare. Han har nyligen, efter stor vånda, avslutat ett förhållande, och känner att hans arbete som läkare och patienterna han behandlar tar upp all hans tid och kraft. Man hoppas hela tiden medan man läser att de här två olyckliga människorna ska träffa varandra. Underjordiska timmar är en oerhört obehaglig och stark (men läsvärd!) skildring av en väldigt utsatt situation.

/Åsa

Snus i ugnen och pelargon på fönsterbrädet

En bok som knyter an till månadens tema Hemma bäst är den nyutgivna boken Vackert med vintage, av Sania Hedengren och Susanna Zacke, där blommiga täcken samsas med knarrande trägolv och nötta trasmattor. Även om boken främst verkar rikta sig till husägare kan jag som bor i en trist och trång tvåa inspireras och ta till mig av författarens tips. Boken domineras av ljusa ytor som kombineras med secondhand fynd. Mitt favorittips ur boken är manschettknappar gjorda av skrivmaskinstangenter.

Även Loppisboken från 2010 är en inredningsbok att rekommendera, och som ni säkert förstått har jag en egenhet för gamla ting vilket jag delar med författaren Ida Magtorn. Något som jag särskilt uppskattade var den enkla lektionen i svenskt porslin från 1900-talets mitt, som Rörstrand, Gustavsberg och Gefle samt vad som utmärkte dem. För vad kan vara mer vackert än en Adam-kopp i en klassisk stringhylla från 50-talet?

Avslutningsvis vill jag även slå ett slag för Stefan Sundströms filosofiska trädgårdsbok, Stefans lilla gröna, där han odlar sitt eget kött, jäser sin äppelmust och tillverkar sitt eget snus. Och det får ta tid. En mycket märklig och underbar bok i utanförskap, som han själv väljer att kalla det.

/Sara

Nominerade till SR:s romanpris: Kioskvridning 140 grader av Peter Törnqvist

Sveriges Radios romanpris delas varje år ut till ”en framstående svensk roman ur det gångna årets produktion”. Prissumman är 30 000 kronor. En jury bestående av radiolyssnare utser en vinnare bland sex romaner, som valts ut av en grupp litteraturkritiker.

Årets nomineringar:

Magnus Florin: Ränderna

Beate Grimsrud: En dåre fri

Kristina Sandberg: Att föda ett barn

Oline Stig: Jupiters öga

Aino Trosell: Hjärtblad

Peter Törnqvist: Kioskvridning 140 grader

Vinnaren presenteras den 7 mars på Romanprisgalan i Berwaldhallen i Stockholm. Under tiden fram till prisutdelningen kommer ni att kunna läsa om några av de nominerade böckerna här på bloggen. Vi börjar med en repris av Thereses inlägg om Peter Törnqvists Kioskvridning 140 grader:

Man behöver inte vara smålänning för att gilla denna ganska sanslösa skröna, men det underlättar, åtminstone för att hänga med i de dialektala inläggen. För övrigt är romanens språk helt fantastiskt, även om det tar mycket längre tid att läsa. Texten kräver kontinuerlig reflektion.

Läsaren ramlar ner i ett skogs- och mossbeklätt Småland under 70-talet, Westra Härad närmare bestämt, och får stifta bekantskap med figurerna Tjippen, Sula, Hannele, Dimma, Lason och några till som under sommaren jobbar på Idhults Torv AB och sedan allt vad de nu kan hitta på för att fördriva resten av tiden, som t ex att vrida den gamla kiosken till ett bättre läge ut mot vägen, även om den egentligen skulle flyttas till hembygdsparken...

"Kioskvridning 140 grader" vinner i alla fall mitt pris här och nu – för även om den varit med på många litteraturprislistor under året, så har det alltid varit någon annan som hunnit före vid målgången.

/Therese

Möt våren igen med Bokcirkeln!

Planeringen för en ny bokcirkel på Lyckeby bibliotek är just nu i full gång och tanken är att den ska ha sin uppstart i slutet av mars.

Vi följer liksom tidigare Marie Lundström och programmet Bokcirkeln i P1. Medverkande i programmet är i vår är Johanna Thydell, Babben Larsson och Lars Gustafsson. Den här gången är det Haruki Murakamis bok Fågeln som vrider upp världen som ska ”stötas och blötas”. Boken som kallats en modern klassiker är en surrealistisk roman, en blandning mellan detektivroman, science fiction och dröm.

Bokcirkeln i radion har premiär den 21/3 kl. 14.25. Dagen efter, den 22/3 kl. 17.30 börjar vi Bokcirkeln på Lyckeby bibliotek. Sen träffas vi de fyra följande tisdagarna vid samma tid. När vi är klara den 19 april har vi läst hela 742 sidor.

Vill du veta mer så är du varmt välkommen in på biblioteket i Lyckeby eller ring 30 35 40. Anmäl dig senast den 16/3 om du vill vara med. Bokcirkeln har ett begränsat antal platser.

/Annika

Livläkarens besök på operan

Under våren 2009 hade den av Bo Holten nyskrivna operan Livlægens Besøg, baserad på Per Olov Enquists bok med samma namn urpremiär på Köpenhamnsoperan. Den kom att bli en ordentlig succé och i dansk press talades det om den som en ny dansk nationalopera. Nu har en inspelning av föreställningen kommit på DVD och också denna har fått lysande recensioner. Såväl musik som sångares insatser lyfts fram (se t.ex. Opera News) och berättelsen om upplysningsmannen och livläkaren Struensee och hur denne lyckas förvandla den unge sinnesförvirrade danske kungen Christian VII till marionett har visat sig fungera utmärkt som operalibretto.

Här hittar du föreställningen på DVD i vår katalog

/Jacob