Den här boken blev en av mina största läsupplevelser under sommarsemestern. Den grep tag i mig, ruskade om och har inte riktigt släppt taget sedan dess.
Det är en lika fantastisk upplevelse varje gång som en bok kan få en att känna så himla mycket på en gång!
Vända hem börjar under ett kaotiskt 1700-tal i Ghana. Där lever två systrar, ovetande om varandras existens. Effia gifts bort med den engelske guvernören och får flytta från sin stam, in i hans hus på britternas fästning.
Vända hem börjar under ett kaotiskt 1700-tal i Ghana. Där lever två systrar, ovetande om varandras existens. Effia gifts bort med den engelske guvernören och får flytta från sin stam, in i hans hus på britternas fästning.
Hennes syster, Esi tillfångatags och säljs som slav, trots sin priviligierade bakgrund. Endast färgen på hennes hud spelar roll för slavsäljarna och deras vita köpare.
De två kvinnorna känner som sagt inte till varandra när deras historia tar sin början, en av dem sitter uppe med de vita härskarna med allt vad det innebär, medan den andra befinner sig i fängelsehålorna på samma fästning. Och här skiljs de så åt, utan att ens ha träffats. Esi skeppas över till Amerika, och Effia ska leva sitt liv som en vit mans hustru. Ingen av dem med det liv de valt.
Så går vår resa genom boken, genom tid och land. Varje kapitel är en ny tid, med en ny berättare. Gemensamt har de sitt arv, de härstammar alla från Esi och Effia. Vi får följa med till bomullsplantagerna obeskrivbara grymhet i södern, till missionsskolor i Ghana och till ett hungrigt Harlem och så till en varm kust i Afrika. Från 1700-talets bojor till våra dagars imaginära handfängsel som håller oss tillbaka.
Det är en otroligt omtumlande resa, jag känner hur hjärtat mitt nästan töjs ut när jag får följa Esi, Effia och deras ättlingar. Vår världs stundtals mycket grymma historia spelas upp framför mig i ett drama som jag inte kan blunda för, även om jag ibland vill. Det är en bok om framförallt vita människors grymhet mot sina medmänniskor. Och det är en historia som blir alltmer aktuell i våra dagar, då rasism blommar som ogräs överallt.
Men det är lika mycket en berättelse om familjer och kärlek, hat och utanförskap. Om drömmar och mardrömmar. Om ens livsöde, det man kan påverka och det man inte kan. Om ett hemland, Ghana, som man kanske känner för väl inom sig, eller inte känner alls.
Vända hem är, trots sin handling, en oerhört vacker bok med ett språk som knockar mig. I början tänkte jag att jag skulle bli förvirrad av de olika rösterna i varje kapitel, men det är ett grepp som snarare målar personerna med än klarare färger. Och för den som möjligtvis kan tycka det är svårt med många namn och människor att hålla reda på, så finns det ett släktträd där man som läsare tydligt kan se vem som är vem i historiens gång.
Så, mitt handfasta tips innan hösten slår sina vardagsklor djupt in i dig, ta dig an Vända hem av Yaa Gyasi. Det blir en resa du sent ska glömma.
De två kvinnorna känner som sagt inte till varandra när deras historia tar sin början, en av dem sitter uppe med de vita härskarna med allt vad det innebär, medan den andra befinner sig i fängelsehålorna på samma fästning. Och här skiljs de så åt, utan att ens ha träffats. Esi skeppas över till Amerika, och Effia ska leva sitt liv som en vit mans hustru. Ingen av dem med det liv de valt.
Så går vår resa genom boken, genom tid och land. Varje kapitel är en ny tid, med en ny berättare. Gemensamt har de sitt arv, de härstammar alla från Esi och Effia. Vi får följa med till bomullsplantagerna obeskrivbara grymhet i södern, till missionsskolor i Ghana och till ett hungrigt Harlem och så till en varm kust i Afrika. Från 1700-talets bojor till våra dagars imaginära handfängsel som håller oss tillbaka.
Det är en otroligt omtumlande resa, jag känner hur hjärtat mitt nästan töjs ut när jag får följa Esi, Effia och deras ättlingar. Vår världs stundtals mycket grymma historia spelas upp framför mig i ett drama som jag inte kan blunda för, även om jag ibland vill. Det är en bok om framförallt vita människors grymhet mot sina medmänniskor. Och det är en historia som blir alltmer aktuell i våra dagar, då rasism blommar som ogräs överallt.
Men det är lika mycket en berättelse om familjer och kärlek, hat och utanförskap. Om drömmar och mardrömmar. Om ens livsöde, det man kan påverka och det man inte kan. Om ett hemland, Ghana, som man kanske känner för väl inom sig, eller inte känner alls.
Vända hem är, trots sin handling, en oerhört vacker bok med ett språk som knockar mig. I början tänkte jag att jag skulle bli förvirrad av de olika rösterna i varje kapitel, men det är ett grepp som snarare målar personerna med än klarare färger. Och för den som möjligtvis kan tycka det är svårt med många namn och människor att hålla reda på, så finns det ett släktträd där man som läsare tydligt kan se vem som är vem i historiens gång.
Så, mitt handfasta tips innan hösten slår sina vardagsklor djupt in i dig, ta dig an Vända hem av Yaa Gyasi. Det blir en resa du sent ska glömma.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar