Mathea är en mycket rädd kvinna. Hon är framför allt rädd för människor och samtal med människor, vilket resulterar i att hon undviker sociala situationer, såsom att handla och att samtala med grannar. Men vissa saker i livet är oundvikliga, som när Mathea en dag ska handla sylt och en man i staden frågar henne vad klockan är. Mathea känner då med ens att hon kanske har en viss mening i att finnas till, hon gav mannen tiden. Mathea glömmer aldrig hans namn: Åge B.Mathea är även bra på en hel del saker, som att sortera kortlekar och att försiktigt öppna kanten på nya toalettrullar. Men hon kan inte öppna en syltburk. Men framför allt tänker Mathea, hon tänker och vrider och vänder på livets alla små och stora ting. Hon tänker på tiden. Därför börjar hon experimentera med livet genom att bygga en tidskapsel. Hon ringer dessutom upp nummerupplysningen för att söka upp sig själv – här får hon höra en faktisk bekräftelse på att hon existerar. Hon gör sedan detta med jämna mellanrum, kanske mest för att få personalen på nummerupplysningen att spekulera kring denna populära och hemskt omtyckta Mathea Martinsen från Haugerud.
Det här är en mycket rolig bok. Samtidigt som den är fylld av tragik i det att vi får följa med en människa som inser att livet gått henne förbi. Det är en berättelse om en neurotisk och ensam kvinna som hela sitt liv kikat genom dörrhålet men aldrig vågat ta steget utanför. Författarinnan Kjersti Annesdatter Skomsvold vann 2009 det norska debutantpriset för denna bok, som nu finns översatt av den ypperliga Gunnar Ardelius.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar