Tips och tankar kring böcker, läsning, musik och film från Karlskronas bibliotek



onsdag 5 oktober 2016

"The City of Mirrors" av Justin Cronin

Justin Cronins Passagentrilogi har många minnesvärda citat. Här är ett axplock från originalspråket. I första boken, när en av ledargestalterna blickar upp mot natthimlen, fångar Cronin en känsla av svindel. "All his life he had feared the darkness and what it could bring; no one, not even his father, had told him how beautiful the night sky was, how it made you feel both small and large at the same time, while also a part of something vast and eternal." I andra boken ger den gravida Lila uttryck för människans existentiella ensamhet. "That's the worst part, really, when you think about it. Try as you might, nobody will ever truly know who you are. You're just somebody alone in a house with your thoughts and nothing else." I "The City of Mirrors" är prosan ofta poetisk. "All his life he had wanted to be known by just one person. That's what love was, he decided. Love was being known."

Medan den andra boken i trilogin skapade en känsla av jakt och flykt bygger den tredje boken upp en känsla av annalkande sammandrabbning. I slutet fylls sidorna av action och har få scener som tillåter och manar till eftertänksamhet. Men innan tiden är inne för den sista striden sänks tempot då Cronin tar tillfället i akt att vara reflekterande. Vad jag tänkte när jag nådde den punkten i boken var hur tomt det kommer kännas när berättelsen når sitt slut. Då jag vände det sista bladet kändes det sorgligt, men då jag tänkte tillbaka på allt dessa tre böcker fått mig att uppleva kändes det också sällsamt berikande. Det har varit en vild resa, ibland till och med en adrenalinrusch, men också inspirerande, både på ett känslomässigt och ett intellektuellt plan. Att Cronin tycks veta och känsligt kan formulera hur olika människor tänker och känner innerst inne, oavsett kön, samhällsklass och ålder, fyller mig med förundran.

I denna berättelse, som delvis handlar om att slåss i underläge, är det kvinnorna som är de största hjältarna. Alicia, hälften människa och hälften viral, har blivit en slags supersoldat; tidigare jagad, nu den som jagar. Men det är Amy, en telepatisk messiansk gestalt som länge inte kunnat åldras men som nu blivit kvinna, som återigen leder attacken mot de kvarvarande blodtörstiga viralerna. De måste bege sig till ett förvildat och delvis översvämmat New York och där besegra Zero, den viral som smittades först av alla. Att på så sätt få kontroll över viralerna är mänsklighetens enda chans att återfå herravälde över jorden, och den enda som kan frälsa människorna i den sista kampen är Amy, som en gång kallades Flickan från Ingenstans. Läs denna förunderliga berättelse, om en epidemi som sprids som en löpeld och ödelägger jorden, om de vampyrlika viralerna som kommer fram när mörkret faller. Och sprid vidare!

/Johan

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar